I vilket jag är god och glad (men ingen chokladbit).

För några få dagar sedan och i ett sammanhang jag inte minns, funderade jag över det här med rättvisa. och att det inte finns. Jag tänker på det här med att goda saker borde hända goda människor. Som något slags omedelbart karma. Och om det i så fall, om det ändå fanns, borde balanseras. Har man haft en massa "otur" borde det komma tur efter det. Fast det skulle betyda att det fungerade på motsatt vis också. Inte lika trevligt.
   Jag tänker gärna att jag är en ganska bra och snäll person. Som därför förtjänar högar av goda saker (inte nödvändigtvis i kakform). Men så blir jag lite rädd och tänker att jag har fått en massa bra saker (jag ignorera glatt eventuella negativa saker när jag kan). Och att det, enligt den logiken, borde gå utför snart (peppar peppar och inte för att jag är vidskeplig...).
   Och så igår ringer det en man och frågar mig om jag skulle vara intresserad av ett jobb och vill komma på intervjuv! Det betyder inte att jag har fått något jobb än. Men hur sannolikt är det? Att nåon skulle fått mitt namn från arbetsförmedlingen och ringa upp mig. Utan att jag skickat någon ansökan. En massa bra saker helt enkelt!

   Och antingen förtjänar jag det. Och oändligt mycket mer (förhoppningsvis inte på bekostnad av någon annan).
   Eller så är det bra för mig, just nu, att det inte finns någon rättvis i systemet.




Över och ut.


Kommentarer:
Postat av: Jenny

Klart att du förtjänar det. Du är så bra så. Vad var det för jobb? Håller tummar för dig (och jag vill också ha katthotell med Tott i. Och Konrad. Och Tristan. Sådetså.) Lördagskram! / J som en dag fick jobb och förstahandskontrakt på samma dag. Bara så du vet...


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits