I vilket koalor inte ska föväxlas med kojalan.

Kojalaföräldrarna sprang runt i Austtralien och svettades medans vi dväldes i mörkret här och väntade på den koala vi beställt.

En dag kom ett vykort med en bro och en koala på. "Den enda koala ni kommer att få" stod det på baksidan. Det och säkert också något om vädret. Så vi bestämde glatt vad han skulle få heta och väntade på ankomsten.

Kojalaföräldrarna kom tillbaka till landet (som jag har valt att kalla "Massiva vintermörker-landet").

Men inte hörde vi något om koaladjuret.

Och jag kunde känna hur en misstanke slog rot och började växa i mig.

Det gick dagar.

Och igår var vi där på middag. En mycket god middag. (Även om jag fick äta resterna. För att jag hade jobbat.)

Vi fick en mjukiskoala...



Och nu är jag övertygad om att min teori stämmer.






De har bestämt sig för att behålla honom för sig själva.

Jag letade för att se vart de gömt honom.

Men de gömmer bra.







Över och ut.

Kommentarer:
Postat av: Anonym

men kojalor är ju också kojalor...

2009-11-02 @ 03:08:26
Postat av: Jenny

Illa. Klart de har gömt den. Ska hjälpa dig leta :). /J


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits