trivial

Mitt Veggiegegg

(med indisk touche)

* 1 liten gul lök

* 1 klyfta vitlök

* 1 färsk röd chili

* 1 stor bit färsk ingefära

* 6-7 dl vatten

* 16 kuber fryst spenat

* 2dl röda linser

* 1 grönsaksbuljongstärning

* 1msk mald koriander

* 1/2tsk kanel

* 1/2tsk muskotnöt

* 1/2ts kkryddpeppar

* 1 nypa socker

* Rapsolja att fräsa i

* Trocamare för att smaka av

*  + ev 100g cashewnötter

Hacka lök, vitlök och chili (ta bort de små "kärnorna" ur chilin). Riv ingefära.

Fräs dessa och kryddorna i en kastrull tills löken är genomskinlig.

Häll på vattnet (ev redan kokande från vattenkokare), buljongstärningen, linserna och spenaten. Koka i 20 min. Tillsätt cashewnötterna. Smaka av med Trocamare (eller vanligt salt).

Servera gärna med naan.

__________________________________________________________________________

Det finns så många rädda människor. Finns det en enda människa som inte är rädd för ett dyft? Eller en sak som inte en enda människa är rädd för? Jag passerade ett kulturhus (satt på en buss). Folk som övar på sina instrument innanför de stora fönstren. Undrar vad de är rädda för? Passerar ett stängt men upplyst bibliotek. Säkert med böcker av diverse upplysta människor (vad var de rädda för?). Min kappa luktar cocosmjölk och citrongräs. Kanske som straff (nåväl) för att jag åt kött. Kompenserar med receptet ovan.

Det är svårt att inte kasta sten i glashus (om jorden var ett glashus har vi kastat många stenar genom ozonglastaket).

Alla vill väl bara bli sedda (en stor rädsla att inte bli det antar jag).

Se på mig, jag tar av mig såhär mycket kläder.

Eller se på mig, jag tar inte av mig kläder.

Jag är kvinna så jag slänger med mitt långa hår. (När jag säger till folk att jag brukar fundera på att klippa av mig mitt blir många upprörda och frågar  "Varför, det är ju så fint!" Ja. Och?).

Läste en rubrik. Ordet "Kvinnofälla" var med. Hur ofta hör man "mansfälla"?

Dessa eviga tidningar, evigt fyllda av allt och inget.

Jag blir rastlös.

Klipp ditt hår och skaffa ett jobb tänker jag. Trots att jag har ett. Ett mkt bra tom. 

Ha ha. Jag är tillbaka!

Jag tror att det är bra att nischa sig. Inte bara i verkligheten (för karriärens skull etc) utan även i bloggen. Men det är svårt när det finns så mkt som lockar (jag vill också ha stickdjävulen i mig). Och av ngn anledning blir det inte enklare för mig för att det är en sida på internet och inte i verkligheten. det är bara att konstatera, jag må vara hyfsat vig, men jag är inte tillräckligt insnöad. Men jag skulle så gärna (ha djävulen i mig)  För det ser så fint ut med sammanhållna sidor. De som alltid återkopplar till ngt.
Pysselprojekt vore kanske ngt för mig. Relaterade till allt annat förstås... Fast jag börjar genast tänka på maten jag lagade i förra veckan och försöker komma på hur jag ska få in det receptet i det hela. "Matlagning är ju pyssel". Och vips blir det hur stort som helst igen.

Man vill ha enkelhet ibland tänker jag. Konsekvens. svart och vitt och ont mot gott (mmm mat...) och till den sidan går jag för det.
Ont mot gott som i filmen (The Condemned) jag såg igår. Dubbelmoral säger jag. Någorlunda underhållande dubbelmoral. Men ändock. Den hade kunnat bli tänkvärd. och visst, jag tänker på den just nu. Men..men...Åh! Kanske underskattar jag bara övrig publik, tänker högre om mig själv än om Kreti och Pleti. Och det är bara dumt.

Äh. Åt fanders med dem. Om jag säger åt mig själv att skriva här oftare så blir det bara mer sällan. Om jag däremot säger att jag inte ska..då kanske. Som att jag just nu inte alls ska sitta här och skriva utan få lite gjort.

Känner mig lätt klaustrofobisk. Låst. Vill ha en bra och genomförbar plan, men det är så satans svårt. Tror att min irritation kan ha med tiden på året att göra. Här är varken vinter eller vår. Och money makes the world go around. Och de där meningarna saknar lite av sin logik.

Det stod inte surkål i butiken, det stod sår kul.

Det har slutat regna. För stunden iaf.

I Götenorg finns det, enligt platsbanken, 1719 lediga jobb. I Norrbottens län 253.