trivial

Och det till otygochtyg.blogg.se Alltså: otygochtyg.blogg.se Över och ut

Jag är inte bra på att uppdatera. Ni är inte bra på att kommentera. Över och ut.

Det var en av mina fantastiska presenter. Den är från det sena 20-talet eller tidiga 30-talet (skulle själv gissa på 1930 blankt, men det handlar om en känsla jag har och inte vetenskaplig grund). Ännu tjusigare i verkligheten förstås.

Bilden lånade jag av försäljaren.







Över och ut.

Fina fina födelsedagen är slut.
Fina fina presenterna finns kvar.


Över och ut.

Jag behöver nog inte fundera allt för mycket på det där med att bestämma mig.

Trots frikostig födelsedagspeng räcker det inte längre än till räkningarna och mat (så går det när man väl börjar släpa efter med ekonomin).
Innan jag visste att läget var som det var gick jag till ett närliggande träningscenter och frågade vad det kostar att gå på danspass där. De ville inte/hade inte tid att svara då utan tyckte att jag skulle komma tillbaka en sväng på torsdag så skulle de visa mig runt (skryta med sina fina lokaler tänkte jag) så jag gick därifrån med en känsla av att det blir kanske lite väl knepigt. Till och med när jag trodde att jag skulle ha pengar.

Jag hade mailat dem också (innan jag tänkte att jag nog skulle få snabbare besked om jag gick dit och frågade...) och där hade de svarat.
Det var som jag trodde. Dyrt. Inte oöverkomligt för någon med lite mer marginaler än mig, men för dyrt för min smak (även min smak när jag har mer pengar).

Men jag är en optimist. Det ordnar sig (utan att jag behöver skämmas och tigga mer). Jag hittar något billigt någonstans där lokalerna inte är fullt så snoffsiga. Eller så har jag  disciplin nog att bara dansa och öva hemma. Tills jag är fantastiskt bra.


Så är det.


Över och ut.

Först var jag ledsen.
För jag trodde inte att jag hade pengar till dansen.

Sen blev jag glad för jag skulle få pengar till den.

Och sen blev jag ledsen för att de har tagit bort den sista bussen hem, den jag måste ta.

Så nu återstår alternativen att antingen dansa med en annan grupp på tisdagar. Som håller på med koreografier jag redan har gjort. Eller att inte dansa orientaliskt alls.

Förutom hemma.

Disciplin...

Det känns inte riktigt bra det här. Som de sa i någon reklam.

Försöker nu hitta alternativ.
Ta reda på vad annat dansaktigt man kan träna här i närheten. Försöker intala mig att det skulle bli skönt att slippa pendla så långt. Att jag har disciplin nog att själv dansa lite hemma, för att inte stagnera.


Jag vet inte...




Över och ut.

De är vänner. Tänker jag mig i allfall. (Alltid osäker på hur man ska skriva "i allafall".)
Om jag gisar vilt skulle jag tro att det är runt 1928 plus minus ett år. Men jag kan absolut ha fel.

Idag önskar jag mig pengar till räkningar och vänner (inte pengar till vänner alltså, de ska dyka upp ändå) och ögon om inte är alldeles svidiga och trötta. Och lite annat också.



Över och ut.

Först var jag Ivanhoe.

Sen blev jag Teskedsgumman.

Och jag som bara skulle plugga.



Över och ut.

Idag är jag arg.

Grrr.






Över och grrr.

Det är socker i mig. Ända upp till öronen.



Mitt mål är att se till så att mitt hår är stelt av socker ut i minsta spets innan dagen är slut.



Över och ut.

När jag var liten lukatde granarna mer.




Över och ut.

Fast det lär inte vara direkt kortare än mina standardinlägg. Det här med titlar är inte lätt. Snart är det jul. Om ni inte visste. Jag ska slå in paket idag. Det är planen i allafall. Effektiv som en robot ska jag vara.




Över och ut.

För mycket pyssel.



Så jag säger bara över och ut.



Intressant inlägg eller hur..

Min vän Jenny har lämnat en pris åt mig på sin hemsida (http://octotext.blogspot.com/ - fast för ett bra tag sen). För att jag har en blogg med katter och mina kläder. Hurra för det! Jag kommer dock inte att göra som det står och klistra in en loga och nominera vidare. Det är något med mig och kedjebrev/mail/pris. Jag vägrar.

Och det är säkert därför som jag inte är rik idag.

Fickorna fulla av tablettaskar som utlovades en gång.




Attans!


Och så slänger jag in en bild på en kattunge från Norrguld (Tristan är därifrån).



(Fler bilder på de hä söt-tungan finns på http://www.norrguld.se/)


Över och ut.

Ibland bör man ta livet med en kråkspark.


Ett nytt motto att ta till sig och ett mycket bra stygn att använda sig av (En av mina favoriter).

Jag är mäkta stolt över att jag kom på detta användbara måtto och väntar nu bara på att någon ska tatuera in det på en väl synlig plats på kroppen.



Nu ska jag strax cykla till tandläkaren.



Över och ut och mer kråksparkar åt folket.

Förstå hur svårt det är att hitta bilder på ledsna personer från 20-talet!
Jag har verkligen försökt.
Tänkt att någon ynka liten stumfilmsskådi med tårar i ögonen borde man kunna vaska fram.
Fast jag har inte lyckats.
Kanske är ja bara dålig på att leta. Och nu har jag nästan glömt varför jag letade efter det. Något om att känna sig lite eländig. Men det finns ju så många fina bilder att titta på istället.






Över och ut.

Jag hittade (och tittade på) filmklipp från Lucia Oriental. Jag vill också. Ibland saknar jag gbg lite. Vissa saker. Men inte tillräkligt mycket. En lussekatssmula ungefär. Det hade varit coolt att kunna åka på intensivkurs någon gång. Och en vacker dag är det kanske möjligt.




Över och ut.

För en mssa många år sen poppade den här bildsekvensen upp i min hjärna från till synes ingenstans och den har inte lämnat mig i fred sedan dess utan dykt upp och irriterat mig lite då och då.

Men nu när jag har satt den på papper kanske den slutar smurfa runt i min hjärna och sticker någon annanstans.



Förhoppningsvis över och ut.

Det är något jag gör ganska ofta, speciellt när det tillverkas julklappar.

Konrad hjälper till.






Över och ut.