I vilket jag visar.

Den där presenten jag talade om.

Så här ser den ut:











I vilket en prototyp dyker upp.

Jag är less på att sy. Inte för att det är tråkigt. På något sätt. Utan för att idéerna aldrig tar slut. Och jag har inte tygerna eller garderoberna till allt jag får för mig att jag vill göra. Och jag är inte bra på att sälja till andra.

   Det är som när jag gick på högstadiet och min hjärna blev överfull av saker jag ville skriva. Stora planer.

   Sen slutade jag skriva. Jag håller inte på med sånt längre. Slutskrivet.

   Men jag vill inte sluta sy. Jag vill bara bli nöjd och lugna ner mig.

   hade en idé i förrgår. Gjorde skisser. Hade inte den sortens tyg jag vil ha, men gjorde en prototyp i ett tyg som legat och väntat på ingenting (eller egentligen någonting, men det är en annan historia). Kanske synd på fina tyget att bli en prototyp jag kanske aldrig kommer att använda. men jag var tvungen att sy en liten skvätt. En "lämna ena axeln bar och ha en pösig överdel och en slitsad kjol med avvikande färg på insidan och inbyggda shorts för skrevbarhet-klänning"

Tror den kan bli riktigt bra i rätt sorts material.

Nåväl.




I vilket jag tog det lugnt och gjorde mitt slags ingenting.

I helgen var jag hos föräldrarna. För att slappa och ta det lugnt och göra ingenting.


   Så det blev en klänning.











Måla måla på ryggen. Med pensel för att jag inte hade material för att göra ett tryck.





Och broderade ytterlinjer.



Över och ut.

I vilket jag leker matlgningsprogram.

Välkomna, välkomna!

Idag ska jag visa er hur ni enkelt kan sy en tjusig omlottkjol på några timmar.
Ta ett fint tyg.
Sy de sömmar som behövs.
Här har jag förberett lite.
Och vo´la:





Nåväl.

Efter allt 20-talspysslande tyckte jag att jag behövde lite paus (och desutom har jag inget tyg till själva klänningen).

Hm, tänkte jag. paus. Hur ska den se ut? Nej men titta, mitt fantastiska sidentyg med skimmrande glans i brons och grönt.. Jag borde kanske sy en paradiskjol av det? (Precis så tänkte jag. Ordagrant.)

Och så blev det. Tillbaka till fantasierna om fjärran länder och äntligen användning för ett tyg jag haft liggande i många år utan att våga använda. Det blev en sne och vind, men ändå fin kjol med en fåll på nästan sex meter. Nu fattas bara paradiset att bära den i.

Över och ut.

I vilket 20-talet är tillbaka.

Så ska ni då äntligen bli lite mer uppdaterade. Här ska nämligen redovisas för hur långt det har kommits i 20-tals-projektet: 

   Planen är att bygga en uppsättning kläder. Innifrån och ut.

    Jag kommit en bit på vägen med underkläderna. Det har blivit många timmar på nätet, studerande bilder och forskande i matrerial. Och så förstås en del tid vid symaskinen.
Hittills har det blivit knickers och linne (som har ett finare franskt namn jag inte kommer ihåg just nu, för mycket agressiv musik i rummet) i bäckebölja och spetsar. Hur vanligt det var i Sverige med underkläder i bäckebölja har jag inte lyckats luska ut (materialet heter seersucker på engelska men nu ska jag inte förlora mig i en utläggning om dess historia och kuriosa). Men jag vet så mycket som att det användes. Och virkade bomullsspetsar var på modet.


Bild lånad från all-posters.com. En av de bilder jag har haft som inspiration.

  
Chermise heter det.


Och knickers. Med stråveck. Som jag la till på eget bevåg.

   Mitt mål har varit att vara så historiskt korrekt som möjligt. På sina ställen har jag av olika anledningar fått lägga till lite egna lösningar, men jag tror att det är sådant som skulle ha kunnat förekomma. (För övrigt var flappermodet bara populärt i USA i ngr få år och hur utbrett det var i det här avlånga landet vet jag inte heller. Så mycket jag inte vet trots alla timmar av studier...)

   På 1910-talet koms det på hur man kunde tillverka tyg med stretch (latex tror jag att det var man började ha med). och det började användas i korsetter och gördlar. 
Slip-ingördel slog igenom på 30-talet, men började dyka upp på 20-talet och jag gjorde en korsning mellan en 20-tals korsett och en slip-in (modifierade ett korsettmönster från tiotalet som jag hade liggande. Ändrade siluetten för att undvika den värsta kurvigheten). Här fick jag dock göra lite avkall på materialet och ta vad som fanns att få tag på. Strumpebands"fästen" ska sys på, men jag hoppas hitta nya att köpa så jag slipper slakta min 60-tals gördel.



Inspiration:



Sen ska jag bara sy en bandeau-bh och en klänning. Skor och hatt har jag liggande.


Över och ut.

I vilket jag visar lite mer oavslöjande smakprov på mitt 20-tals sömnadsprojekt.




I vilket jag visar nålar i tyg.

Pyssla yssla pyssla.



Men resultatet får ni vänta på.

Över och ut.

I vilket jag förväntar mig att cirkusen ska ringa.

Så har då tyghögen (restbitar, gardinstyg och en klänning från second hand bland annat) blivit till någonting. Jag har improviserat allt eftersom. Började med en midja och byggde vidare på det. Provat och förkastat, lånat ett gammalt mönster av mig själv, räddat fula detaljer med nya detaljer och som vanligt haft stor hjälp av katter (som rivit hål i mönsterpapper och legat på saker och petat på symaskinen).





Jag lägger även in lite "moodboard"bilder, för att visa vad som inspirerat. Lite från gammla presentationsarbeten och annat smått och gott.






Och om man öppnar de kattrivna dörrarna:












Ett snarlikt arbete:





Materialatgång står det.









Nu är jag redo att börja jobba på cirkus!

Över och ut.

 

Till vilket jag inte kommit på någon rubrik.

I brist på något bättre att göra (vad skulle vara bättre att göra?) har jag pysslat färdigt min cirkuskjol. Men ljuset är för dåligt (för min kamera och även i övrigt), så ni får vänta till imorgon för att få se resultatet av mitt ihopkok. Fram till dess: En frans-sjal till dansen och en hög katter:
















Över och ut.

I vilket det ligger tyg på golvet igen.

Först fick jag en vacker tavla. Yay! En inramad vintage cirkusaffisch. Sen fick jag pyssellust. Och med en kjol jag såg på Let´s Dance (jag skäms, men jag erkänner) i bakhuvudet tänke jag låta en del av mina resttyger kombineras ihop till ngt nytt fast  lite gamnalt. Som min tavla.



Får se vad det blir. Kanske en tumme...

Över och ut.

I vilket det randiga resultatet och vägen dit redovisas (Jag tycker att min klänning är lite konstig II)

Så här ungefär gick det till:



Presentkort blev till tyg blev till idé.






Katter avlöste varandra för att assistera vid mönsterritning.



Konrad hjälpte till att hålla tyget på plats när jag klippte.



Medans Tristan inspekterade provdockan.



Han ägade en del av sin tid åt att antingen sitta bakommig på stolen eller i knäet medans jag sydde.



Mönsterpassning.



Övervakning.







Ny dag och promenad innan fortsatt arbete.






Cykel i snö, och ett hörn av ett hus som det vi ska flytta till.



Katter vilade, trötta av allt pysslande.





Och vilade.



Medans jag pressade på mellanlägg och funderade.



Timme efter timme som bara katter (och jag) kan, sovs det.



Färdig framsida.




Rygg.



Längst ner. Observera sidsömmens mönsterpassning och hur ränderna löper vertikalt vid "volangen".



Och se här hur de, pga hur tyget skurits, istället ligger horisontellt och passar in i fram (och -bak) -styckets ränder.



Även ärmarnas ränder smälter ihop med framstycket.


Och möts vid axelsömmen.





Tristan beundrar resultatet. Eller jag kan låtsas att det är det han tittar på...



Över och ut.

Katter tycker om att pyssla.

De hjälpte glatt till. Där fanns saker att flytta på och bita i och peta på och en kartong med band och spetsar och snören att gömma sig i (jag har en blodig tumme för att någon tyckte att min hand var en leksak när jag öppnade locket till katt- och band -lådan som jag tidigare trott bara skulle innehålla saker av tyg. Man vet så lite).


Sucker som jag är för små hatt-liknande hårprydnader hade jag, tidigare på dagen, blivit besviken då jag fick syn på en sådan som kostade (för mycket) pengar. Så jag tänkte glatt att jag och katterna kanske kan göra en egen. Minst lika fin och billigare. Fast pysselmaterial är inte så gratis. Nåväl...


När Konrad och Tristan inte var på bordet och petade gick kartongen lika bra. Eliot kom för att kolla hur de jobbade.





Saker man kan sätta fast på en hårkam.

Sen somnade de, uttröttade,  panna mot panna i fotöljen där jag just nu sitter och skriver. Alla får plats.



Över och ut.

I vilker katter gjort min garderob till ett hotell och jag gjort en groda.

Garderoben i vilken jag slänger in sockar och annat smått blev förvandlad till våningssäng/hotellkomplex (taskig bildkvalitét som så ofta och inte den bästa bildkompositionen heller):



Eftersom Eliot även är känd som den, på foton osynliga, katten kommer här en närbild (han ligger längst ner):



Andra föredrog att kamouflera sig på leopardkuddar:



Själv målade jag en groda på rumpan på en kjol jag sytt:







För övrigt rekomenderar jag alla som inte blivit alldeles uttröttade på mina kattbilder, eller redan varit där och kikat, att gå in på
http://www.norrguld.se/ 
Och vill man se fler bilder på just Tristan så klickar man in sig på kattungar och scrollar ner till Corvette och klickar på mittenbilden så kommer det upp ännu mer (ja, jag är tokig i våra katter).

Över och ut.

I vilket jag hyllar tampongaskens möjligheter.

Den kan bli till en fin presentask som Konrad kan posera med.










Innehållet. (Motivet fixade jag men silverplattan fick  inhandlas.)










Över och ut.




I vilket jag tycker att min klänning är liten konstig.



Och så kom provdockan på plats...





Broderi på ryggen på jacka jag tillverkade medans jag gick på Tillskärarakademin (det stavas faktiskt så)..










Och kavaj och kjol från samma skolår.
































Detaljer på en kjol.












Mönsterpassad ficka.



Klänningsrygg.















Den "lilla svarta". (Jag har haft klänningsdille hela hösten. Sytt minst tre stycken och påbörjat fler.)







Den "lilla svartas" veckade parti på bakstycket.



Den här har jag bosatt mig i.



Och ägnat många timmar åt att brodera ytterkanter på applikationerna.
















Allt fotande gjorde Konrad matt.

I vilket många meter tyg finns med.

De breder ut sig över bord och golv och ska strax bli till en sänghimmel.


I vilket jag försöker locka Jenny.



Jag har tre väskor kvar.. Själv tycker jag bäst om den nedersta och den helgröna (som självklart kan dekoreras efter önskemål).

Nyare inlägg
hits