I vilket det förekommer ett pyssel.
Efter mycket svärande, iallafall från min sida (jag har lite svårt att tro, även om jag plockar fram min självkritiska sida, att min mor svor och grymtade över sin julklappspresent) blev det en väska till slut.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag agerar folkhälsoinstitutet eller vilka det nu är som går ut med dylika varningar till allmänheten.
Julklappstillverkning är en vådlig sport som jag avråder från med det bestämmdaste tonfall.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag har något skumt på gång.
Eller så ville jag bara använda mig av en rad ur vinjtten till en av de serier som visades på Disneydags.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag undrar om jag får lov att locka med att par chicka skor.
Fast även om ni hemskt gärna vill lägga tårna på dessa fantastiska skapelser så kan ni glömma det.
Det ska bli Harpya-fötter en vacker dag. Men är inte färdiga än på länge. (Inte nödvändigtvis "på länge" för att det tar evigheter att göra utan kanske för att jag lägger upp bilder på dem istället för att jobba med dem.)
Över och ut.
Det ska bli Harpya-fötter en vacker dag. Men är inte färdiga än på länge. (Inte nödvändigtvis "på länge" för att det tar evigheter att göra utan kanske för att jag lägger upp bilder på dem istället för att jobba med dem.)
Över och ut.
I vilket jag lägger upp lite gammalt pyssel.
Här har vi iallafall ett gammalt pyssel (en födelsedagspresent).
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag är lite osammanhängande. (Men inte som i att jag har någon kroppsdel som är på väg att lossna.)
Att säga "nytta nytta nytta nytta" till mig själv får mig inte att göra något vettigt. Jag borde förstått att det var dömt att misslyckas. "Bara plugga lite" hjälper inte heller.Eller hjälper och hjälper. Om målet är att vimsa runt och göra allt annat genom att göra ingenting så är det ett ypperligt mantra.
Och om jag påstår att jag ska sy en kjol eller klänning så skäll ut mig. Skarpt. Jag har sånt så det räcker. En tröja är ok. Eller ett par byxor. Förstått?
Omlottkjol med koifiskar.
Och mönsterpassad ficka.
Över och ut.
Och om jag påstår att jag ska sy en kjol eller klänning så skäll ut mig. Skarpt. Jag har sånt så det räcker. En tröja är ok. Eller ett par byxor. Förstått?
Omlottkjol med koifiskar.
Och mönsterpassad ficka.
Över och ut.
I vilket jag visar den senaste skapelsen.
Jag har gått över från dille på pirater och Jolly Roger till knytband i urringningar. Jag tror att jag har fått för mig att det ger en touch av 20-tal.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag visar den näst senaste skapelsen.
Så här ser den ut.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag gör saker i fel ordning.
I en normal blogg, om man med normal menar andras, hade man först lockat med priset (- Titta här vad coolt och fint och visst vill du att det blir ditt bara ditt!) och sen hade tävlingen gått av stapeln och till sist hade vinsten skeppats iväg.
Men här visar jag helt enkelt vad som vanns i skurnävertävlingen.
Jag använde en teknik som var poppis i USA på 20-talet och satte de små krumelurerna på en hårkam.
Om ni undrar.
Och är blinda så ni inte kan se att det är en hårkam.
Och då förutsatt att någon läser upp det här högt.
Svammel, svammel, svammel.
Över och ut.
Men här visar jag helt enkelt vad som vanns i skurnävertävlingen.
Jag använde en teknik som var poppis i USA på 20-talet och satte de små krumelurerna på en hårkam.
Om ni undrar.
Och är blinda så ni inte kan se att det är en hårkam.
Och då förutsatt att någon läser upp det här högt.
Svammel, svammel, svammel.
Över och ut.
I vilket jag har tillverkat mina damasker.
Så här ser de ut. Minus suddigheten.
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag har fått dille.
På pirater. Jolly Roger dyker upp på allting jag gör (om jag inte kommer ut ur fasen snart men på något mirakulöst sätt hittar pengar till utbildningen kommer jag att täcka alla teaterkostymer med döskallar).
Sk svettband.
Och senaste klänningsskapelsen.
Nej, men titta.
Över och ut.
Sk svettband.
Och senaste klänningsskapelsen.
Nej, men titta.
Över och ut.
I vilket jag återkommer till 20-talet.
Korsetten är fortfarande inte helt färdig. Och någon bandeau-bh har det inte blivit än.
Men själva klänningen är färdig och använd på jobbet. (Nu vill jag bara göra en överdådig festklänning också...)
Ficka.
Över och ut.
Men själva klänningen är färdig och använd på jobbet. (Nu vill jag bara göra en överdådig festklänning också...)
Ficka.
Över och ut.
I vilket jag påbörjar en summering.
Jag tänkte att jag inte hunnit pyssla något alls under sommaren. Men en del har blivit gjort ändå.
Balkongen har fått fuskorientaliska mattor och ett kuddhörn.
Aniara har blivit fin (Ale hjälpte till en massa, tack Ale!) Inget mer ljusgult och blått. Utan pirattema för hela slanten med omklädda dynor och allt. Tyvärr har jag inga bilder på varken balkong eller båt. Men en på en bild under utveckling (som numera finns inramad i båten).
Över och ut.
Balkongen har fått fuskorientaliska mattor och ett kuddhörn.
Aniara har blivit fin (Ale hjälpte till en massa, tack Ale!) Inget mer ljusgult och blått. Utan pirattema för hela slanten med omklädda dynor och allt. Tyvärr har jag inga bilder på varken balkong eller båt. Men en på en bild under utveckling (som numera finns inramad i båten).
Över och ut.
I vilket vi byggt.
Inte snyggaste bygget i stan men katterna klagar inte över sin nya lekmöbel.
Suddiga bilder kan vara smickrande.
Över och ut.
Suddiga bilder kan vara smickrande.
Över och ut.
I vilket katterna hjälper till igen.
Över och ut.
I vilket jag undrar om ni kan gissa vad jag ägnat min tid åt.
Kan ni tänka er!? Jag har sytt. En kjol blev det. (Obs! detta har ingenting med danskläderna att göra, de är en annan historia som ännu inte hunnit bli historia.)
(Men även om jag lobbar för etsy.com känns det inte alls aktuellt för mig.)
Över och ut.
(Men även om jag lobbar för etsy.com känns det inte alls aktuellt för mig.)
Över och ut.
I vilket jag har planer igen (jag och mina påhitt).
Nu har jag tyg. Och min ögon lyser av galen pyssellusta. Det ska bli danskläder tänker jag.
De ska inte se ut som de nedan (jag sydde de jag har på mig, inte de andra).
Smink och miner kan göra en hel del för att förändra utseendet.
Över och ut.
De ska inte se ut som de nedan (jag sydde de jag har på mig, inte de andra).
Smink och miner kan göra en hel del för att förändra utseendet.
Över och ut.
I vilket jag visar resultatet.
Av senaste skissen
Påminnelse:
När jag sniffar runt efter fina saker och idéer på etsy.com brukar jag tänka på hur viktigt fotot är för intrycket. Hur mycket lättare en bra bild på plagget säljer. En ren bakgrund eller en väl uttänkt och iscensatt sådan. Lite osynliga nålar om plagget sitter illa. Men jag var lat nu och dockan gör inte klänningen rättvisa.
Nåväl.
Ficka.
Rygg med nedfälld huva.
Rygg med huva upp.
Ficka igen. (På den här bilden kan man nästan se att jag har en rundel ovanför fickan också. Bara för dekoration.)
Och där dök visst jag upp.
Jag har fått lära mig att man inte ska ha nålar i munnen.
Det var inte helt lätt att få till passformen på alla ställen. Hålet i ryggen ställer till det en del och jag fick bland annat sy in lite mitt fram. Vilket jag inte tyckte var så vansinnigt snyggt. Tills jag kom på att jag skulle kunna sätta dit knappar och få det att se ut som om det var planen från första början. (Och jag har faktiskt funderat på att ha knappar på. Någonstans.) Fast det gör ont med nålar rakt in mot huden. Jag borde kanske sy fast dem.
Nu vänder jag er ryggen.
Över och ut.
Påminnelse:
När jag sniffar runt efter fina saker och idéer på etsy.com brukar jag tänka på hur viktigt fotot är för intrycket. Hur mycket lättare en bra bild på plagget säljer. En ren bakgrund eller en väl uttänkt och iscensatt sådan. Lite osynliga nålar om plagget sitter illa. Men jag var lat nu och dockan gör inte klänningen rättvisa.
Nåväl.
Ficka.
Rygg med nedfälld huva.
Rygg med huva upp.
Ficka igen. (På den här bilden kan man nästan se att jag har en rundel ovanför fickan också. Bara för dekoration.)
Och där dök visst jag upp.
Jag har fått lära mig att man inte ska ha nålar i munnen.
Det var inte helt lätt att få till passformen på alla ställen. Hålet i ryggen ställer till det en del och jag fick bland annat sy in lite mitt fram. Vilket jag inte tyckte var så vansinnigt snyggt. Tills jag kom på att jag skulle kunna sätta dit knappar och få det att se ut som om det var planen från första början. (Och jag har faktiskt funderat på att ha knappar på. Någonstans.) Fast det gör ont med nålar rakt in mot huden. Jag borde kanske sy fast dem.
Nu vänder jag er ryggen.
Över och ut.
I vilket jag har ännu en plan.
Och den ser ut så här:
Över och ut.
Över och ut.
I vilket jag gjort ett armband.
Strax färdig betydde igår en ganska lång stund och jag hann göra både mittenflätan och fastsömnaden av den. Och efterom jag inte orkat hämta något sågblad idag gjorde jag klart armbandet istället för det pyssel som egentligen stod på schemat.
Jag tänkte att ett litet armband skulle vara ett bra sätt att värma upp min skinnsömnad och tenbroderi -hand med.
Eftersom jag för säkert tre år sedan lovade min mor att hon skulle få en väska av mig.
Men jag är ärligt talat lite småtrött på tennbroderi. Jag lärde mig hur man gör när jag gick på mellanstadiet och det känns inte längre lika spännande. (Jag minns när jag gick på ettan i gymnasiet och satt och stansade hål i kanterna på en väska för att kunna laska kanterna. När jag var färdig hade jag skavt bort huden från handflatan. Utan att jag märkt något. Det sved.) 
Över och ut.