trivial

hade jag kommit på en del att skriva. Men jag har varit sjuk och just nu har jag inte riktigt lust att sitta här och uggla.

Jag piper av saknad. Pip pip.

Och har lätt huvudvärk (glasögonen på).

Och letar efter bra planer (när jag inte försöker övertyga mig själv om att sådana inte behövs).

BIM kan stå för Barn I Missbrukarmiljö.
Jag kan stå för att jag är glad för att det bara är en lektion kvar innan jag släpps fri för en hel kort vecka.
Måste se till så att allt är i ordning nu.

På tal om grått så fanns följande ord att läsa på ryggen till ett av spårvagnens säten:
"Grå grå vindar och vatten
grå grå himlar och hav
grå grå känslor i natten"
Och det är precis så det ser ut just nu (och har gjort ett bra tag). Grått och regningt. Det enda positiva med det var en tjejs stövlar (med pin-up:or på). De var fina.
Om jag varit Kina hade jag skjutit på molnen med kanon innan de kom i närheten av mig. Det stod i tidningen att de ska använda sig av den metoden under OS (sk cloud seeding om jag inte missminner mig).

I tidningen stod det också att brittiska forskare lyckats skapa ett mänskligt embryo med hjälp av arvsmassa från tre föräldrar. Ngt för polygamister? (Inte för att det var forskarnas tanke).
Tänka sig.
Tänker mig.



Världen är dum.
Dum värld!
Skitdum.
Och jag drömde at jag var på gym. Vaknade alldeles utpumpad.

Jag är oerhört fascinerad av gråskalor (inte i modet). Inte bara när det kommer till mina tatueringar (fast nästa kommer med största sannolikhet att få inslag av färg).
-  Gråskalor när det kommer till frågeställningar.

Ett hat/kärleks-förhållande.

Frågor med enkla, raka svar (oavsett om de är allmänt accepterade eller bara min övertygelse) är knappast speciellt intressanta att uppehålla sig vid. Men de man inte kan svara på... De som är beroende av en mängd faktorer. De som får olika utfall vid olika tillfällen. De som revideras ibland. - De är ständigt intressanta för mig.

Oavsett om jag gillar dem eller inte.

Jag vill så jävla gärna ha ett rakt, rent färgat (svart eller vitt) svar på en mängd frågor. (Eftersom saker och ting ser ut på det här sättet så är det på det här viset.) Men det går inte. Och ibland måste man ta ställning ändå. Trots omständigheter och gråskalor.

Jag säger inte bara "Våga vägra facebook!"

Utan även våga vägra BMI!

Dessutom blandar jag alltid ihop bokstäverna i sådana där förkortningar, säger BIM och GL (Göteborgs Lokaltrafik). Och säga vad man vill om den trafiken, men jag föredrar den framför GI.

De bjöd på GI  müsli på Ica i fredags. Kvinnan som stod för demonstrationen öppnade med en replik i stil med "Här har du X:s müsli! Du känner väl till X!"
- "Nej" sa jag, men smakade snällt medans hon förklarade för mig vilken känd person det var.
Det smakade inte alls bra.
Våga vägra det som smakar illa.

Någon gång ibland frågar någon vad jag väger, varvid jag svarar att jag inte har ngn aning. Jag har inte stått på en våg på över sju år. Men jag kan ge en uppskattning. På sådär +- 15kilo.

Jag är så trött på tjafset nämligen. Trött på att människor ska bekymra sig så mkt över sin vikt. Lätt för mig att säga kanske (se rubriken). Och genom att skriva om det just nu gör jag mig till en del av det. Även mitt vägrande är en form av besatthet. Men jag inbillar mig att det är en ngt sundare sådan.

Så varför vägrar jag?
För att jag gillade det jag såg i spegeln och inte tyckte att det verkade relevant vad vågen sa. För att jag tänkte att det är löjligt att förvänta sig att man ska väga samma som i förpuberteten.

Hur många människor berikar sina liv genom att jaga kilon?

Och det är så lätt för mig att säga att jag skäms. Så lätt att vara nöjd och lagom.




Och så har jag fått fina födelsedagspresenter. Tack!

...fick jag när en av mina charmerande elever råkat lägga vantarna på min, på katedern liggande, mobil. Den låg där för att jag skulle kunna hålla reda på tiden eftersom batterierna är slut i ordinarie klocka och både jag och min kollega ideligen glömmer att ta med det när vi går till salen. Personen var i full färd med att fota.
Jag har saker i min mobil som inte är lämpade för deras tonåriga ögon och fick hjärtat i halsgropen när jag såg vad som pågick.
 Tur för dem att de är såna charmtroll att jag sällan blir riktigt arg på dem.
Dags att kopiera upp lite papper inför nästa vecka och kanske fixa den där klockan...

En pust-stund åt mig. Inte lika kraftiga pustar som utomhus dock (där det faktiskt har lugnat ner sig).




Ordet kvinnofälla finns i word:s ordbok.




På återkommande.