trivial

Det har så smått börjat packas. Jag försöker fördela vikten någorlunda i mina slitna flyttkartonger. En lätt kaosartad stökighet infinner sig. Jag passar på att organisera lite bland mina sysaker (tanken på en syhörna i perfekt ordning, med mönster sorterade, utmärkta och placerade i pärmar gör mig alldeles varm).

   Sedan hoppar plötsligt någonting luddigt och mörkt rakt ner på mitt syskrins ena lock. Det går sönder. Jag blir upprörd och svär en del åt det lilla knyttet. Som kontrar med att, via min kofta, klättra upp (via ryggen) och sätta sig på min axel. Det lilla, men ganska stora, djuret trycker sig intill mig och snuffsar i mitt öra och påstår att han är en mkt trevlig katt. Jag känner mig böjd, inte av hans tyngd, att hålla med.

 


   Daniel sa att vi håller på att bli "the crazy cat couple". Och det var innan Loe dök up. Jag säger att det krävs lite fler katter än så. Och det kommer inte att hända.







Frågan är vad Loe egentligen är för en farkost. Han låter som en blandning mellan en fågel, en ekorre och en katt (men med en mkt hög ton och inget riktigt jamande). De tokiga myterna säger att rasen uppstod när en katt umgicks lite väl mycket med en tvättbjörn. Han har ett lätt hundlikt uppträdande och gillar att slicka folk i ansiktet och gestikulerar med tassarna som en passionerad talare. Och han gillar att bli buren och står gärna på axlarna med framtassarna på huvudet och kikar runt. Konstig prick det där.




Över och ut.