I vilket jag har varit duktig, och hatat varje sekund av det. (Hata är ett stort ord. Fast ganska kort.)
Idag började jag dagen med att ta hand om katter (byta vatten, diska fat och skålar samt förstås ge de pipande djuren mat). Som alltid. Sen vek jag ihop två flyttkartonger, vattnade blommor och tog hand om disk. Hela tiden grymtande och småsvärande. Sen fixade jag mig lite frukost. Och lite till frukost. Och kaffe med kaffeost. Och läste.
En duns i brevlådan senare hade jag fått ett välkomstpaket från kommunen. "Det är hit man kommer när man kommer hem" inledes det förstås med. Gulligt tyckte jag och blev på bättre humör (paket är bra, även om de inte innehåller så mycket).
Och nej, jag ska inte fabulera om de drivor av plastklämmor som låg i ett köksskåp hos M. Det vore alldeles för förutsägbart.
Tristan tillverkar konfetti av kartong och gnager sig en egen ingång till kartongen. Två flugor i en smäll.
Över och ut.
En duns i brevlådan senare hade jag fått ett välkomstpaket från kommunen. "Det är hit man kommer när man kommer hem" inledes det förstås med. Gulligt tyckte jag och blev på bättre humör (paket är bra, även om de inte innehåller så mycket).
Och nej, jag ska inte fabulera om de drivor av plastklämmor som låg i ett köksskåp hos M. Det vore alldeles för förutsägbart.
Tristan tillverkar konfetti av kartong och gnager sig en egen ingång till kartongen. Två flugor i en smäll.
Över och ut.
Kommentarer:
Trackback