trivial

De då och då återkommande ishjärtanen.



När jag var liten hade jag en liten liten koala (inte riktig förstås). En gång i begynnelsen hade den varit en nyckelring, men nu var det bara en koala helt enkelt. (Fast egentligen var det tre stycken från första början. Vi i syskonskaran hade fått varsitt exemplar från Lycksele djurpark.)
   Från början hade den varit lite mjukluddig men "sammetsflocken" hade nötts bort tills det bara återstod ngn enstaka fläck på den mörka plastkroppen. Ännu mer så efter vintern jag tänker på nu. Jag tappade nämligen bort den och blev ledsen och sedemera även tröstad av min mor som sa att den nog skulle dyka upp till våren. Det som göms i snö visar sig ligga på den stora stenen på baksidan som det heter. Jag undrade hur hon kunde veta var jag tappat den.
   Det här korvskinnet däremot låg på cykelvägen vid järnvägsövergången. Jag undrar vem som var så hungrig att han eller hon inte kunde vänta.


Över och ut.