I vilket jag funderar över Loe.

Ibland tänker jag att Loe kanske inte har riktigt alla hästar hemma. Eller så är det just det han har. Och de stampar och frustar så högljutt att han inget annat hör.
- Nej!
Hum di dum di dum, gnägg och frust och sockerbitar.
- Nej!
Men han reagerar inte.
På någonting.
Eller tittar på dig med sina stora och oskyldiga "Make it Happen"ögon (hur skulle ett par ögon kunna göra något ofog och är man född i en M-kull så måste man leva upp till sitt namn.)




Över och ut.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits